Hej.
Jag gillar min blogg, jag gillar att den kan glömmas bort och sen ändå finna sig i att bli ihåhkommen igen efter en evighet utan minsta antydan till sura miner. Så därför utan några som helst omvägar tänker jag skriva ett nytt blogginlägg. Jag sitter i Karlskrona och tittar ut över min fantiserade havsutsikt. En havsutsikt som faktiskt hade varit mer än fantiserad om jag bara hade rivit huset på andra sidan gatan. Då hade jag kunnat sitta här i min lägenhet och njuta av den stora Östersjön i form av Karlskronas skärgård. Jag hade kunnat se båtarna åka ut på fisketur och jag hade kunnat se en och annan fiskmås fånga sin mat. Karlskrona är så fint att jag på kvällarna gärna snörar på mig mina största och bästa kängor för att ge mig ut och lära känna omgivningarna. Förra veckan var jag ute på en ö där vad jag gissar de fina Karlskronaborna byggt sina hus och nu bara gottar sig i att ha alldeles för mycket pengar och i att kunna se de fattiga arbetarna inne på land där de sitter i sina små lägenheter. Det allra största huset beboddes antagligen av någon som fått en svår släng av hybris och byggt sig ett palatsliknande hus med alldeles för stora balkonger, alldeles för stora fönster, alldeles för många romerska pelare och en alldeles för storslagen havsutsikt. Jag tänkte först ta ett kort men sen ändrade jag mig. Hade husets ägare sett mig skulle han blivit så nöjd med sig själv och sitt liv och det ville jag inte ge honom. Denna texten är ett resultat av en lång arbetsdag med många intryck.
Jobbet går iaf bra och efter Stockholmsresan förra veckan som blev ofrivilligt förlängd bara för att islänningarna inte har lärt sig att kontrollera sin egen ö så är jag nu igång med jobbvecka nummer två. Idag var det enhetsfika vilket jag nu har förstått är veckans höjdpunkt. Alla anställda på enheten samlas och det dricks kaffe, och det äts kakor, och det brerättas historier och alla har det trevligt. Jag blev inte besviken och längtar redan till nästa måndag. Jag är tröttare än tröttast och ska nog ta en liten vilopaus innan jag går till Willys och handlar lite mat.
Eftersom jag inte har tagit med mig kamera eller sladd så att jag kan föra över bilder från mobilen så får ni ge er till tåls till helgen. Då kan det komma bilder från det senaste som hänt i mitt liv.
Jens Karlsson, Samhällsplanerare på Boverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar